Funäsdalsfjäll.se – allt om skidor & vinterliv
Välkommen till Funäsdalsfjäll.se. Detta är en sida med bred information kring Funäsdalen, men även vinteraktiviteter överlag och på andra platser är just Funäsfjäll. Vi listar även backarna i Sälen, Idre, åre och till och med Stockholm.
Vad kan man göra i Funäsdalen?
Funäsdalen är en fantastiskt vacker plats. Både på sommaren och på vintern. I Funäsfjällen finns det mängder av backar i de olika områdena som är Ramundberget, Tänndalen, Funäsdalsberget, Kappruet, Tännäskröket och Tänndalsvallen.
Det finns mycket att göra i Funäsdalen. På sommaren finns det vackra vandringsleder där du får se fina växter och djur. På vintern förvandlas detta till ett vinterparadis med mängder av skidbackar, skidspår för längdskidåkning och väl omhändertagna skoterspår.
Allt om skidor
När det kommer till skidor finns det många olika sorter. Både alpin åkning i backar och långfärdsåkning på längdskidor. Det är viktigt att man har rätt skidor för den åkningen man utför, samt att man vårdar skidorna. Detta görs genom att slipa stålkanterna på alpina skidor och även valla dem. På längdskidor är det också valla som gäller. Det går att göra hemma själv eller så lämnar man in skidorna för att få det professionellt fixat.
Skidor är en hel djungel. När man ska införskaffa skidor är det viktigt att man köper rätt längd på skidorna så att åkningen kan optimeras. I affären får man hjälp med alla mått på både skidor och utrustning, men det kan även vara bra att ha koll själv. Därför har vi skrivit guider om hur långa alla olika sorters skidor ska vara. Man har alltid sen egna längd som måttstock. Generellt ska skidorna vara 0 till 20 centimeter kortare än vad du själv är, men det variera som sagt var från skida till skida beroende på vilken typ av skida det är.
Olika typer av slalom
Slalom är den allra vanligaste formen av alpin åkning. Det är slalom som nästan alla åker i backarna och innebär ungefär att man åker ned för backen och svänger till höger och vänster om vartannat. Storslalom är en typ av slalom där man inte svänger lika mycket. Det är mer rak åkning och farten blir då högre.
Man kan åka snabbt eller långsamt, svänga ofta eller sällan och åka i branta eller mindre branta backar. Slalom har nästan blivit som ett samlingsnamn för alpin skidåkning och många tänker på just ordet slalom när man tänker på att åka skidor.
Andra typer av alpin skidåkning är störtlopp där man knappt svänger alls utan åker rakt ner för backen. Super-G som är som en blandning mellan storslalom och störtlopp. Den största skillnaden i de olika alpina skidsporterna är hur ofta man svänger.
Blogg
De dyraste och billigaste liftkorten år 2021 |Fullständig lista
Vad kostar ett liftkort egentligen? Svaret på den frågan är flytande, då bland annat liftkortets egenskaper och skidanläggningens skick samt popularitet spelar in. I den här artikeln har vi kartlagt vilka liftkort som är dyrast respektive billigast i både Sverige och Norge, då billiga liftkort är en förutsättning för billiga skidresor.
Pris för liftkort i Sverige
1. Hovfjället (Torsby)
- Skidanläggningen: Är den billigaste skidorten Sverige, och erbjuder 14 nedfarter samt sex liftar.
- Liftkort för vuxna: Kostar 1 500 kronor per vecka.
- Liftkort för ungdom och barn: Ungdomar betalar 1 205 kronor för ett veckolångt liftkort, och barn under sju år åker skidor kostnadsfritt.
- Liftkort för seniorer: Kostar 1 205 kronor för en vecka.
2. Kungsberget (Gästrikland)
- Skidanläggningen: Erbjuder 17 nedfarter. Liftarna är 10 till antalet och består av två stolliftar och åtta släpliftar.
- Liftkort för vuxna: Kostar 1 595 kronor per vecka.
- Liftkort för ungdom och barn: Ungdomar betalar 1 275 kronor för ett veckolångt liftkort, och barn under sju år åker gratis.
- Liftkort för seniorer: Samma pris som för vuxna (1 595 kronor).
3. Lofsdalen (Härjedalen)
- Skidanläggningen: Erbjuder 9 nedfarter med såväl gröna och blå som röda skidbackar. Liftarna är 9 till antalet.
- Liftkort för vuxna: Kostar 1 600 kronor per vecka.
- Liftkort för ungdom och barn: Ungdomar betalar 1 335 kronor för ett veckolångt liftkort, och barn under sju år åker gratis.
- Liftkort för seniorer: Samma pristaxa som för vuxna tillämpas (1 600 kronor).
4. Romme Alpin (Dalarna)
- Skidanläggningen: Erbjuder 33 nedfarter och 13 liftar.
- Liftkort för vuxna: Kostar 1 725 kronor per vecka.
- Liftkort för ungdom och barn: Ungdomar betalar 1 340 kronor för ett veckolångt liftkort, och barn under sju år åker gratis.
- Liftkort för seniorer: Kostar 1 340 kronor per vecka.
5. Kläppen (Dalarna)
- Skidanläggningen: Erbjuder 37 nedfarter och 21 liftar.
- Liftkort för vuxna: Kostar 1 800 kronor per vecka.
- Liftkort för ungdom och barn: Ungdomar betalar 1 410 kronor för ett veckolångt liftkort, och barn under sju år åker gratis.
- Liftkort för seniorer: Samma pris som för vuxna.
6. Idre fjäll (Dalarna)
- Skidanläggningen: Erbjuder 40 nedfarter.
- Liftkort för vuxna: Kostar 1 855 kronor per vecka.
- Liftkort för ungdom och barn: Ungdomar betalar 1 445 kronor för ett veckolångt liftkort, och barn under sju år åker gratis.
- Liftkort för seniorer: Ingen rabatt för seniorer och pensionärer.
7. Branäs (Värmland)
- Skidanläggningen: Erbjuder 30 nedfarter inklusive en svart pist, 13 röda, 13 blåa samt 5 gröna backar. Liftarna är 22 till antalet.
- Liftkort för vuxna: Kostar 1 895 kronor per vecka.
- Liftkort för ungdom och barn: Ungdomar betalar 1 470 kronor för ett veckolångt liftkort, och barn under sju år åker gratis.
- Liftkort för seniorer: Rabatterat skidkort erbjuds ej för pensionärer och seniorer.
8. Stöten (Dalarna)
- Skidanläggningen: Erbjuder 48 nedfarter samt 21 liftar.
- Liftkort för vuxna: Kostar 1 985 kronor per vecka.
- Liftkort för ungdom och barn: Ungdomar betalar 1 585 kronor för ett veckolångt liftkort, och barn under sju år åker gratis.
- Liftkort för seniorer: Samma pris som för vuxna.
9. Funäsfjällen (Jämtland)
- Skidanläggningen: Erbjuder 36 nedfarter i sammanlagt sex skidområden.
- Liftkort för vuxna: Kostar 2 010 kronor per vecka.
- Liftkort för ungdom och barn: Ungdomar betalar 1 590 kronor för ett veckolångt liftkort, och barn under sju år åker gratis.
- Liftkort för seniorer: Kostar 1 590 kronor per vecka.
10. Skistar Sälen (Dalarna)
- Skidanläggningen: Består av fyra skidområden; Lindvallen, Högfjället, Tandådalen samt Hundfjället. 87 liftar erbjuds som är sammankopplade med över 100 skidbackar.
- Liftkort för vuxna: Kostar 2 155 kronor per vecka.
- Liftkort för ungdom och barn: Ungdomar betalar 1 735 kronor för ett veckolångt liftkort, och barn under sju år åker gratis.
- Liftkort för seniorer: Kostar 1 735 kronor per vecka.
11. Vemdalen (Härjedalen)
- Skidanläggningen: Består av tre skidområden; Vemdalsskalet, Klövsjö-Storhogna samt Björnrike. 35 liftar finns tillgängliga som är sammankopplade med totalt 58 nedfarter.
- Liftkort för vuxna: Kostar 2 170 kronor per vecka.
- Liftkort för ungdom och barn: Ungdomar betalar 1 750 kronor för ett veckolångt liftkort, och barn under sju år åker gratis.
- Liftkort för seniorer: Kostar 1 750 kronor per vecka.
12. Skistar Åre (Jämtland)
- Skidanläggningen: Erbjuder 41 liftar som är sammankopplade med totalt 90 skidbackar.
- Liftkort för vuxna: Kostar 2 445 kronor per vecka.
- Liftkort för ungdom och barn: Ungdomar betalar 1 965 kronor för ett veckolångt liftkort, och barn under sju år åker gratis.
- Liftkort för seniorer: Kostar 1 965 kronor per vecka.
Läs mer: Så mycket kostar en skidresa.
13. Hemsedal (Norge)
- Skidanläggningen: Erbjuder 20 liftar samt 50 skidbackar.
- Liftkort för vuxna: Kostar 2 549 kronor per vecka.
- Liftkort för ungdom och barn: Ungdomar betalar 2 060 kronor för ett veckolångt liftkort, och barn under sju år åker gratis.
- Liftkort för seniorer: Kostar 2 060 kronor per vecka.
14. Trysil (Norge)
- Skidanläggningen: Erbjuder 31 liftar samt 68 skidbackar, och är Norges i särklass största skidområde.
- Liftkort för vuxna: Kostar 2 679 kronor per vecka.
- Liftkort för ungdom och barn: Ungdomar betalar 2 179 kronor för ett veckolångt liftkort, och barn under sju år åker gratis.
- Liftkort för seniorer: Kostar 2 179 kronor per vecka.
Så kan du låna till skidresan
Som du snart kommer bli varse om finns det många billiga skidorter i Sverige, men även betydligt mer påkostade sådana. I den här delen av artikeln fokuserar vi på hur du kan finansiera din skidresa i såväl Sverige som i Norge.
3 Bra lån för skidresor
1. Ta ett privatlån
Kallas även för konsumtionslån, och räntesatsen ligger i regel på cirka 5 till 10 %. Med hjälp av den låneportal som Enklare.se erbjuder kan du låta kreditorerna tävla om att erbjuda dig bäst villkor, vilket medför att du har goda möjligheter att teckna dig för ett billigt skidsemesterlån.
Läs mer: Privatlån med låg ränta – Hitta det billigaste lånet – Ansök nu!
2. Höj ditt bolån
Ett bolån har i regel en ränta på cirka 1,75 %, men du får dock inte belåna din bostad för ett belopp som överstiger 85 % av fastighetens värde.
3. Ta ett samlingslån
Om du har många dyra småkrediter kan du sammanfoga dessa i ett samlingslån, och därmed sänka dina totala kostnader för lån. Mindre krediter har i regel en ränta på 20 %, medan räntesatsen för ett samlat lån ofta ligger på cirka 7,5 %.
Du kan inte finansiera din skidresa med ett samlingslån, men du ökar dock dina möjligheter att kunna spara ihop till en skidresa då din ekonomiska status förbättras.
Utrustning för fjällvandring – så gör du din packlista
Gnälliga ungar med blöta skor och en partner som konstant ifrågasätter om det här verkligen var en bra idé? Eller en fantastisk dag på fjället med vacker utsikt och nya minnen som stärkt era familjeband? Skillnaden är hårfin och mycket handlar om hur väl du har förberett dig och er för fjällvandringen.
Har man inte varit på fjällvandring tidigare så kan det vara lite vanskligt att veta vad man behöver ta med sig och vilka utmaningar man kan stöta på längs vägen. Så i den här artikeln tänkte vi titta lite närmare på vilka saker man bör ha med sig på fjällvandringen.
Varma, torra och bekväma kläder
Som vid de flesta andra aktiviteter som utövas i varierat väder och med hög grad av fysisk aktivitet så är det viktigt att jobba med lager-på-lager även för barnen och givetvis för er vuxna också. Se till att ni har minst 3-4 lager med kläder på er så det är lätt att ta av och sätta på flera och på så sätt hjälpa kroppen reglera temperaturen längs vandringen.
Kläder du bör ta med på fjällvandringen
- Underställ / Underkläder i merinoull eller syntetmaterial för att de ska andas
- Skaljacka som yttersta lager som skyddar mot vind och vatten.
- Mellan dessa lager bör du ha ett isolerande lager vars tjocklek är avhängt hur kallt respektive varmt det kommer att vara.
- Mössa & Vantar
- Sköna vandringskängor som du gärna redan har gått in innan resan.
- Ombyteskläder, för det är lätt hänt att det sker en olycka och man går ner sig eller så börjar det regna så allt blir smutsigt.
Mat & vätska
Här är det viktigt att inte vara för snål mot sig själv, se till att ha med riktigt god mat och goda snacks som torkade frukter, nötter och annat som faktiskt är något man längtar till längs vandringen. Det är lätt att man bara “slänger i några mackor” eller gör det lite spartanskt för sig själv. Var noga med att maten ni äter är varm, speciellt om det är kyligt eller kallt ute så gör det här susen för moralen både hos stor som liten.
Den är utrustningen är viktig
- Stormkök (Helt suveränt på alla turer)
- Termos
- Kåsa och spork.
Övrigt som är viktigt att ta med sig på fjällvandringen
- Skräppåse
- Myggmedel
- Fjällkarta och kompass
- Fickkniv
- Tändstickor / Tändare / Tändstål
- Toalettpapper
- Ficklampa
- Pannlampa
- Kamera
- Kikare
Vad kostar en skidresa?
En skidresa till de svenska fjällen för två vuxna kostar cirka 15 000 kronor. Om du däremot ämnar skidsemestra i Norge blir resan mer påkostad, och det dyraste resmålet i artikeln, dvs. Alperna, är dubbelt så dyr i jämförelse med en svensk skidresa.
Budgetalternativet: En skidresa till Funäsdalen (15 420 kronor)
En skidresa till en av sveriges många skidbackar i Funäsdalen kostar cirka 15 000 kronor för två vuxna, så Funäsdalen utgör det minst påkostade alternativet i denna artikel. Men trots det är ett stort antal kostnadsposter förknippade med fjällresan såsom flygbiljetter tur och retur, transfer till flygplatsen, liftkort, skidhyra samt boende och mat.
Nedanstående kostnader beräknar vi gäller för två vuxna personer som åker skidor i Funäsdalen under en veckas tid.
Flygresa från Stockholm: 1 800 kronor tur och retur.
Transfer till och från flygplats: 800 kronor.
Dubbelrum i vandrarhem: 4 900 kronor för en veckas boende.
Liftkort: 4 520 kronor för två veckokort.
Skidhyra (inklusive kringutrustning): 1 400 kronor för två vuxna.
5 middagar i Funäsdalen: 2 000 kronor.
Total kostnad: 15 420 kronor.
Tips: Du kan även åka skoter i Funäsdalen
Mellanalternativet: En skidresa till Trysil (23 100 kronor)
Att åka till Trysil på skidsemester kostar cirka 23 000 kronor såvida två vuxna deltar på redan samt ni väljer att bo i ett vandrarhem. Det är dyrare att åka till Trysil i jämförelse med Funäsdalen, men att resa till Alperna blir än mer påkostat.
Följande kostnadsposter gäller vid en skidresa till Trysil, som är beläget i östra Norge.
Flygresa från Stockholm: 4 000 kronor tur och retur.
Transfer till och från flygplats: 1 200 kronor
Dubbelrum i vandrarhem: 7 600 kronor för en veckas boende.
Liftkort: 5 200 kronor för två veckokort.
Skidhyra (inklusive kringutrustning): 1 600 kronor för två vuxna.
5 middagar i Trysil: 3 500 kronor.
Total kostnad: 23 100 kronor.
I videon nedan får du ta del av en stämningsfull nedförsåkningstur i en av de skidbackar som återfinns i Trysil.
Det mest påkostade alternativet: En skidresa till Alperna (30 300 kronor)
En skidresa till alperna kostar cirka 30 000 kronor för två vuxna. Det är i huvudsak flygresorna som bidrar till det höga totalpriset för resan. Övriga kostnadsposter, såsom skidhyra och liftkort, är relativt oförändrade i jämförelse med de tidigare nämnda resmålen.
Dessa kostnader beräknar vi gäller för två vuxna som åker på skidsemester till alperna under en veckas tid.
Flygresa från Stockholm: 10 000 kronor tur och retur.
Transfer till och från flygplats: 1 200 kronor
Dubbelrum i vandrarhem: 8 800 kronor för en veckas boende.
Liftkort: 5 300 kronor för två veckokort.
Skidhyra (inklusive kringutrustning): 1 900 kronor för två vuxna.
5 middagar i Alperna: 3 100 kronor.
Total kostnad: 30 300 kronor.
Hur kan man finansiera sin skidresa?
Du kan bland annat betala din skidresa med sparade pengar, ett kreditkortslån, ett lån utan säkerhet (privatlån) eller genom att dra ner på dina fasta kostnader. Då låga fasta kostnader i många fall utgör en förutsättning för att kunna spara pengar är den faktorn av extra stor vikt.
Enligt Aftonbladet väljer över 51 % av alla svenskar att använda befintliga sparpengar för att finansiera sin resa. Men många av de som inte har råd att betala hela beloppet på en gång väljer att låna pengar till sin resa. Du måste dock försäkra dig om att du kan betala av din skidresa när du väl kommit tillbaka.
3 tips för att få råd att resa till fjällen
1. Använd sparade pengar
Om du sparar en förutbestämd summa varje månad bygger du snabbt upp en ekonomisk buffert. De extra pengar du samlar ihop kan därefter användas för att finansiera din skidresa.
Att samla dina lån och krediter hos exempelvis Sambla är en bra idé. Detta då den totala räntekostnaden är hög för personer med ett flertal mindre lån, vilket innebär att ditt ekonomiska utrymme för att spara förblir lågt. Efter att du samlat dina lån en första gång kan du efter en tid pruta på det samlade lånet, för att uppnå en än mer förmånlig räntesats.
2. Dra ner på fasta kostnader
Många väljer att unna sig regelbundna restaurang- eller biobesök, men då nöjesrelaterade utgifter lätt kan skena iväg ska du hålla dessa på en låg nivå. Det är även fördelaktigt att se över sina tobaks- och alkoholvanor, då dessa kan vara stora kostnadsposter.
3. Ta ett privatlån
Privatlån, eller lån utan säkerhet, medför i regel en hög räntekostnad då kreditgivaren tar en högre risk när denne lånar ut pengar till en person utan en säkerhet, såsom ett hus.
Privatlån löser tillfälliga ekonomiska problem, såsom att man inte har råd att åka på skidresa. Men du ska alltid se till att samla de mindre lånen när tillfälle ges.
Välj rätt färdmedel på fjället
Somliga föredrar utförsåkningsskidor, andra längdskidor och somliga snowboard. I den här artikeln pratar vi mer om vad du bör tänka på innan du väljer ett lämpligt transportsätt i skidbacken. Vi belyser även lite mer ovanliga transportsätt, likt pulka, kälke och åkmadrass.
Välj rätt utförsåkningsskidor
Du bör välja utförsåkningsskidor beroende på hur underlaget är preparerat, eller pistat. Om du ämnar åka i en pistad backe passar en så kallad ”pistorienterad skida” bäst. Men om det främst är off pist-åkning som blir aktuellt, bör en offpistorienterad skida lämpa sig bättre.
Om din plånbok tillåter, köp gärna både pistorienterade samt offpistorienterade skidor. Men som reservalternativ finns även hydbridskidor, eller friåkningsskidor, som lämpar sig relativt väl för både onpist- och offpiståkning.
Personer som gillar att hoppa i backen bör tillämpa en mer central positionering på bindningen för en av skidorna, och utöver det kan du välja skidor med ett spetsigt fram- och bakparti, så att du inte riskerar att fastna i snö av det djupare slaget.
Du bör även välja en lämplig hårdhetsgrad för dina skidor, då denna aspekt kan påverka hur dina skidor lyfter sig. Utöver detta är längden på skidorna viktig, då längre skidor lämpar sig bättre för åkning i pudersnö.
Välj rätt snowboard
Snowboardbrädor finns i många typer, och samtliga av dessa är anpassade utefter den terräng de ska användas i.
All mountain-snowboard
Dessa snowboards är mångsidiga, och lämpar sig därför för såväl pist-, offpist- samt parkåkning. Här tillämpas så kallad direktionell ”twin form”, vilket innebär att båda sidor är lika långa.
Bindningen bör vara monterad lite längre bak, då det medger bättre kontroll om du åker i pudersnö. Men du kan även montera bindningen mer centralt, om du främst åker pistat.
All mountain-snowboards lämpar sig bäst för nybörjare samt medelvana åkare, som vill kunna åka snowboard i alla typer av terränger.
Freeride-snowboard
Freeride-brädorna passar bäst för snowboardåkare som främst åker offpist, samt i annan ojämn terräng. Här tillämpas en direktionell (tapered) form, vilket innebär att snowboarden smalnar av baktill.
Freeride-snowboards är inte skapade för att du ska kunna ta dig fram i båda riktningarna, men så länge du åker åt rätt håll är dessa brädor perfekta för att du ska kunna ta dig fram i lössnö. Detta tack vare den bakmonterande bindningen, som bidrar till att framdelen av snowboarden pekar uppåt.
Övriga transportmedel
Många fjällbesökare gillar att ta sig fram med hjälp av pulka, kälke och åkmadrass. Somliga svenska skidanläggningar har till och med specialdagar, då dessa typer av transportmedel får framföras i vanliga skidbackar, som annars är öronmärkta för utförsåkningsskidor och snowboard.
Välj rätt pulka
Även om pulkor i grund och botten är leksaker, bör du fortfarande välja en lämplig sådan. Mer specifikt bör du välja en pulka med bra glid, reflexer, broms, dragsnöre samt ingjutna etiketter som inte riskerar att lossna.
Välj rätt åkmadrass
Slitstarka och stora åkmadrasser, med plats för minst 2 åkare, bör premieras. En åkmadrass som håller måttet ska även vara försedda med snöre, samt vara både lätta till vikten samt inneha bra glidegenskaper.
Välj rätt kälke
Kälkar bör ha vassa metallskenor av bra kvalitet, så att du kan åka snabbare, och svänga på ett mer naturligt sätt. De så kallade pulkakälkorna beskrivs vara underhållande, och om du fastnar för en sådan bör du även se till att ett snöre inkluderas, samt att det finns gott om plats för medåkare i kälken.